Söndagsbryderier
Det är söndag.
Dagarna som återstår inför en ledighet tycks springa iväg så snart den direkta tanken inte flaxar iväg mot just ledighet; släpper huvudet greppet om denna idé går det som av bara farten.
Har mer eller mindre legat i sängen hela dagen, småsjuk med underliga symptom. Pax aldrig vara sjuk på riktigt är mitt nya motto, de här småskavankerna krymper då och det är lättare att inte krama hypokondrin. Det är bara klent och vi gillar inte klent!
När jag är ledig ska jag vara ledig.
När jag är ledig ska jag spela fotboll, badminton, springa med skitlånga ben jag egentligen inte har och simma.
När jag är ledig ska jag dricka rött vin lite för tidigt på en tisdag.
När jag är ledig ska jag krama om min syster som jag längtar till och efter.
När jag är ledig ska jag ha sovmorgon sådär skamligt länge så om telefonen ringer sluddrar jag fram ett: "Öh.. hallå?"
När jag är ledig ska jag passa på att faktiskt laga lite mat, om färdigheterna ens existerar längre.
När jag är ledig ska jag bena ut konsekvenserna av ett frieri.
Till synes en ganska lugn vecka. Ptja, inte så många planer, alls.
Ska tänka lite mer som min vän SpäckhuggarN, rid på vågen och glid dit det vankas mat.
En chickflick och en varm filt, kanske ett par tossor till kalla fötter.
När jag är ledig ska jag inte ha kalla fötter.
Undrens tid är nu
Det är lördag kväll och jag företar mig för stunden en total utfläkning i sängen efter ännu en inte förvånande delikat middag med Familjen Annorlunda. Tidigt imorse begav vi oss ut för att titta på firandet av Alla Själars Dag, en dag för de som levat ibland oss och som flugit vidare. Det dukades mat på gravarna och kyrkogårdarna i området var fullkomligt översvämmade med människor som ville minnas sina nära. Tända ljus och fin stämning.
Det har varit vansinneshektiskt i huvudet på senaste, räknar sekunderna till nästa ledighet men har andats ut för att fylla ett helt rum med den stress jag haft inför vad som komma skall sen. Det tycks alltid komma som en överraskning att framtiden är svår att förutbestämma och där går det visst att dunka skallen på spiken fler gånger än fysiskt möjligt. Nu börjar det dock ordna upp sig, i trisslottsbemärkelse, och det blir nog bra ändå. Det blir en sväng Uppsala till. Att ens bemöda sig tänka på jobb hela tiden, denna sysselsättning som i normalfall ska omsätta åtta timmar av 24. Helt plötsligt är det allt och jätteviktigt. Tänkte verkligen att det inte skulle bli den jag är men jag kanske gick bet.
Är glad ikväll över nyheten att mina föräldrar ska göra gemensam sak och åka på en anhörigträff. Kommer inte ens ihåg när de umgicks senast. Jag har än så länge inte så mycket till aning om hur omställningen blir att komma hem efter allt det här men det är fint att det finns en vilja att förbereda sig. Det kanske blir som en kopp kaffe. Eller så blir det ett stort tomrum efter Familjen Annorlunda och det faktum att jobbet har varit etthundraprocentigt närvarande över tiden i sex månader. Allt jag sett, allt som hänt.
Den som lever får se.
Fyra minusgrader ute som känns som dedär trettioen.
Ja, så längtar jag efter småen också. Allihop!
Det blir bara en 24-årsdag
Det har tett sig svårare än väntat att förklara den här födelsedagshysterin.
Om det varit en födelsedag bland alla andra hade den utspelat sig hemma, där hemma är som mest hemma, i mammas kök med tårtförberedelser redan igår och saftblandning med en liten tillsats Loranga (som för övrigt blir allt svårare att få tag på), sju sorters kakor och helst chokladfingrar.
Det är nog inte firerit i sig som är behållningen utan inramlandet av släkt och vänner, de där som man alltid tycker att vi borde träffa oftare men det blir ibland inte oftare än såhär.
Idag sitter jag istället på en kontorsstol någon helt annanstans, det är 3 grader ute och regnar lite lätt. De andra har inte vaknat än ter det sig som, min egen Familjen Annorlunda äter frukost tillsammans om en stund innan arbetsdagen börjar. Har försökt anordna något slags tjejfest till ikväll, fick en plötslig ingivelse att det var precis just så den här dagen skulle firas. Bristen på just tjejer gör att kvällen kommer att bli fantastiskt intressant, haha!
Har de senaste dagarna längtat väldigt mycket hem, åtminstone till Sverige.
Såg precis att morgontemperaturen i Norrbotten är -31 så dit har jag ingen större längtan..
Om någon vecka är det sista ledigheten att slösa bort innan det är dags att åka hem på riktigt!
Har tusen lösa trådar i den änden just nu men vad gör väl det, en välförtjänt ledighet väntar med en vansinnigt lyxig resa till Miami Beach och NY med Malin. Det är liksom precis vad vi behöver.
Om det varit en födelsedag bland alla andra hade den utspelat sig hemma, där hemma är som mest hemma, i mammas kök med tårtförberedelser redan igår och saftblandning med en liten tillsats Loranga (som för övrigt blir allt svårare att få tag på), sju sorters kakor och helst chokladfingrar.
Det är nog inte firerit i sig som är behållningen utan inramlandet av släkt och vänner, de där som man alltid tycker att vi borde träffa oftare men det blir ibland inte oftare än såhär.
HIPP HIPP HURRA!
Idag sitter jag istället på en kontorsstol någon helt annanstans, det är 3 grader ute och regnar lite lätt. De andra har inte vaknat än ter det sig som, min egen Familjen Annorlunda äter frukost tillsammans om en stund innan arbetsdagen börjar. Har försökt anordna något slags tjejfest till ikväll, fick en plötslig ingivelse att det var precis just så den här dagen skulle firas. Bristen på just tjejer gör att kvällen kommer att bli fantastiskt intressant, haha!
Har de senaste dagarna längtat väldigt mycket hem, åtminstone till Sverige.
Såg precis att morgontemperaturen i Norrbotten är -31 så dit har jag ingen större längtan..
Om någon vecka är det sista ledigheten att slösa bort innan det är dags att åka hem på riktigt!
Har tusen lösa trådar i den änden just nu men vad gör väl det, en välförtjänt ledighet väntar med en vansinnigt lyxig resa till Miami Beach och NY med Malin. Det är liksom precis vad vi behöver.
Bild ovan föreställer känslan av sinnesro i skribentens huvud under föregående veckor.
